Ett utmärkt sätt att lagra grönsaker (specifikt rotfrukter) är att lagra dem i en stuka. Att bygga en stuka är en sak. Sedan skall den skötas under vintern och att hämta grönsaker ur den kräver lite tänkande med, men mer om det senare. Nu bygger vi.
Börja med att gräva ett hål. 15 cm djupt (ett spadtag enligt bondepraktikan) och lagom stort för din skörd* – vilket i vårt fall betydde 4 x 2 meter.
Därefter skördade vi betorna. Dra upp två stycken, slå dem mot varandra så du blir av med jorden och använd en hack** för att kapa av blasten. Lägg skörden i en skottkärra så blir det enklare att frakta skörden till hålet.
Då du skördar så vill du ge tillbaka till jorden.
Lägg därför blasten du kapar av i fårorna så att du täcker jorden.
Är ni två som skördar är det enklast om en drar betor och den andra kapar blasten.
På 2 timmar han jag och Fabian gräva hålet samt skörda betorna på en 16×5 m stor yta
Har du två kompisar med motorsåg (eller yxa) samt traktor och vagn så är det bra att skicka ut dem i skogen och hämta granris.
Det skall täcka stukan och det skall ligga jord ovanpå så det behöver vara lagom mycket…
För vår del så räckte det med ris från en gran.
Granris i botten eller ej?
Här finns det många olika skolor.
Vissa hävdar att granris i botten är ett måste då det skyddar det understa lagret av skörden mot markkontakt och förbättrar luftflödet i stukan.
Andra säger att det är onödigt jobb och att det inte behövs.
Min teori killgissar alltså är att det är olika sedvanor samt att det kan bero på vilken jord du har. Det bästa är att höra med de äldre i just din trakt hur de brukade göra. De gör som de gjorde för att det var det som fungerade.
Börja med att fylla igen ditt grävda hål med skörden (läs betorna i vårt fall).
När du är ungefär jäms med marken så börjar du bygga i triangelform så att stukan blir högre i mitten än på sidorna.
/
/__
Så alltså!
När skörden är staplad i triangelform lägger du ett lager med granris ovanpå. Sedan lägger du tillbaka jorden ovanpå. Lägg ett jämnt lager och spara en killängst upp. Denna täcker du med hälm som så här
Vi har släppt in fåren på efterbete på västragärdet så jag ville inte störa dem. Därför är det fotat på håll.
Om vi inte hade hägnat in stukan så hade fåren garanterat varit där och klättrat 🙂
Nu kan stukan ligga till sig. Det första som händer är att betorna torkar. Därför ligger halmen överst för det släpper ut fukten så vi slipper rötskador.
Till vintern så kommer stukan kräva lite skötsel då den inte skall bli för kall eller för varm. Blir det en riktigt kall vinter så lägger vi på hästgödsel. Blir det varmt kommer betorna börja svettas och vi får se över halmen och eventuellt öppna upp lite.
* = Det är ju helt beroende på hur mycket du skall lagra.
** = Jag gillar Silky Nata men det finns ju den praktiska röjkniven från Huskvarna med.
Röjkniven är faktiskt en uppfinning från jönköpingstrakten. Papegojnäbben är till för att du inte skall förstöra eggen om du råkar hugga i marken.