Hoppa till innehåll
Hem » Bloggen » Effektiviserar du för att göra mer saker eller för att få mer tid?

Effektiviserar du för att göra mer saker eller för att få mer tid?

Effektivitet är något vi alla itutats under så många år att det är något bra och något vi hela tiden skall sträva emot. Men är det så? Gör inte effektiviseringskraven oss sjuka, utarbetade och i värsta fall helt utslagna?

UMS (UtMattnings Syndrom) är vår tids folksjukdom. Det är vanligare att vara sjukskriven för UMS än för influensa och kräksjuka tillsammans.

Den som en drabbats av UMS kommer troligen få förändrad personlighet, permanenta hjärnskador och behöva hitta sitt nya jag och sin nya prestationsnivå igen.

Risken för återfall är enorm.

För att vara tydlig så har jag nästan jobbat ihjäl mig vilket slutade med UMS.


Fotograf: Joakim Oscarsson Modell: Gabriella Andersson
Fotograf: Joakim Oscarsson
Modell: Gabriella Andersson

Flera i min närhet har upptäckt att arbetsplatsens orimliga krav ledde dem längs den röda linjen rakt mot UMS och i de flesta fall har det lett till åratal av sjukskrivningar och kamp för att komma tillbaka till livetigen. Jag personligen drar stora växlar på effektiviseringskraven inom arbetslivet och att detta är en starkt bidragande faktor till UMS.

Den här historien finns i många olika varianter men detta verkar vara ursprungshistorien

Anekdot för sänkande av arbetsmoralen

I en hamn på Europas västkust ligger en fattigt klädd man vid sin fiskebåt och dåsar. En tjusigt klädd turist promenerar på stranden och njuter av idyllen.

Han stannar till vid den dåsande fiskaren som sömnigt rätar på sig och trevar efter sitt cigarettpaket. Innan han funnit det har turisten redan erbjudit honom en av sina.

Turisten inleder ett samtal.
– Ni kommer att få fin fångst idag.
Fiskaren skakar på huvudet.
– Men jag har hört att vädret är gynnsamt.
Fiskaren nickar.
– Ni ska alltså inte fara ut?
Fiskaren skakar på huvudet och turisten börjar känna sig lite obekväm.
– Å, ni mår inte bra?
– Jag mår alldeles utmärkt, säger fiskaren, jag har aldrig mått bättre.

– Men varför far ni inte ut och fiskar då?, frågar turisten
– Därför att jag redan har varit ute, svarar fiskaren
– Var fångsten bra?
– Jo då, den var så bra att jag inte behöver fara ut en gång till idag. Ja till och med så bra att jag har nog för imorgon och i övermorgon också.

– Hmm.. ja, jag vill ju inte blanda mig i era personliga angelägenheter, säger turisten, men föreställ er att ni for ut en andra, en tredje, kanske till och med en fjärde gång idag, och ni skulle få tre, fyra gånger så stor fångst… föreställ er det.

Fiskaren nickar.

– Ni skulle, fortsätter turisten, kunna fara ut två, tre, kanske fyra gånger inte bara idag, utan imorgon, i övermorgon, ja varje gynnsam dag. Vet ni vad som skulle hända?

Fiskaren skakar på huvudet.

– Ni skulle senast om ett år kunna köpa er en motor, om två år en båt till; om tre eller fyra år kunde ni kanske ha en liter kutter och med den skulle ni naturligtvis få större fångst – en dag skulle ni ha två kuttrar, ni skulle kunna bygga ett litet kylhus, ett rökeri kanske, och sen en konservfabrik, flyga omkring med egen helikopter, lokalisera fiskstimmen och dirigera era kuttrar via radio.

Ni kunde öppna fiskrestaurang, exportera hummern direkt till Paris utan mellanhänder – och sen……

Turisten tystnar ett ögonblick av ren överentusiasm.

–  Och sen…, försöker han igen, men blir åter stum av upphetsning.
– Ja, och sen?, frågar fiskaren tyst.

– Sen, säger turisten hänförd, sen kunde ni lugnt sitta här i hamnen, dåsa i solen – och se på det härliga havet.

– Men det gör jag ju redan, svarar fiskaren lågmält.

Förkortad version av en novell av Heinrich Böll.
Det fullständiga originalet finns i novellsamlingen ”När kriget var slut”, utgiven av Norstedts.

Poängen med berättelsen är att vara nöjd med det du har. Att göra det bästa med det du har och se värdet i det du har.

Effektivitet blev ett ord i samband med urbaniseringen och industrialiseringen av Sverige på 1800 talet.

Innan dess fanns inte riktigt behov av klockan då bönderna följde årstidernas, dygnets och kroppens signaler på när saker skulle göras.

Det fungerar inte så bra i en fabrik. I och med industrialiseringen så blev det viktigt för en ägare att få ut så mycket från sin investering som möjligt, varpå den stora effektiviseringen började.

Moment tidsmättes, de bedömdes och i många fall var det enklare att ersätta moment med en maskin, något som fortfarande pågår. Detta för att en maskin inte behöver pauser, sträcka på ryggen eller gå hem till familjen.

En maskin kostar väldigt mycket pengar, så fabriksinvesteringen behövde vara än mer effektiv för att dra in mer pengar för att de nya investeringarna skulle kunan göras. Kraven på att producera ökar allt mer på människorna och du förväntas producera på arbetet.

Oavsett om du är anställd på 100% eller annat så förväntas du vara effektiv på arbetet. Du har fullt i kalendern och att-göra listan är längre än vad du hinner med. Alla inkommande mail gör att du får lägga tid du inte har på saker som i många fall inte är ditt ansvar. Din röstbrevlåda fylls av meddelanden från folk som vill få tag på dig och de lägger över ansvaret på dig att ta av din tid för att få tag på dem som ville dig något från första början. Svara du inte på sms eller epost direkt så får du kritik. Ringer du inte tillbaka inom några timmar så får du kritik.

Samtidigt så vill din arbetsgrupp att du skall ta tag i oplanerade saker. Din chef vill diskutera nya arbetsuppgifter och räddningen, ljuset i tunneln, är att du snart måste åka och hämta barn/handla. För att sedan sätta dig hemma och svara på mail, sms och bocka av det sista på att göra listan.

För säkerhets skull sätter du klockan på en timme tidigare än vanligt så du hinner ta tag i de sista mailen från gårdagen eftersom du vet att din chef och dina kollegor brukar sitta sent på kvällen och svara på mail.

Vad är då effektivisering

Effektivisering är ett sätt att göra saker med mindre arbetsinsats. På kortare tid. Eller producera mer på samma tid som tidigare.

Jag är skadad sedan tidigare och tänker först att detta är ju bra. Egentligen är det bra, om du använder den insparade tiden till att göra ingenting eller till att återhämta dig till nästa arbetsuppgift

Vilket ingen någonsin gjort någonstans sedan industrialiseringen

Effektiviseringar leder alltid till att du gör en uppgift snabbare, med mindre marginaler för fel och störningar. Sedan förväntas du ta in nya uppgifter i den tidsluckan som effektiviseringen skapade.

Nästan alltid så går inte tidsmatematiken ihop (jag vet att det är baklänges uttryckt). Sparade effektiviseringen 12% så kommer det nya uppgifter som tar 20% av din tid. Så först har du effektiviserat (läs måste jobba hårdare och mer fokuserat utan utrymme för strul eller återhämtning) och sedan kommer det nya arbetsuppgifter som utan hänsyn till omställningstid eller tid för geografisk förflyttning lägger på mer tid för kvalitativt utförande än vad du hade att lägga från första början.

Detta är den moderna moderniseringen – och troligen hur vi människor fungerar.

Effektiviseringar i småbruket

Huuu… Det låter väldigt konstigt. Och fel.

Som småbrukare så kapar jag upp allt virke, ved, knabbar, grenar och annat på kapen. Sedan tar jag yxan och går över det som behöver huggas upp. Har jag tid över står jag kanske två timmar och hugger. Väntar jag på någon så kanske jag hugger 10-15 minuter innan de kommer .

Det ger mig frisk luft, det ger mig motion och fryser jag så blir jag varm. Dessutom är jag utomhus och sitter inte still och degar ihop.

lyssna. Härom dagen var jag med i ett samtal där ena parten var så inne på att effektivisera. Allt skulle effektiviseras och helst med maskiner. Detta skulle då göra att vi i detta fallet kunde bli klara med veden snabbare. En kap står på de flesta gårdar och bra yxor lika så.

Men detta var för inneffektivt och tog för lång tid. Då skulle en maskin införskaffas som kunde göra detta snabbare och bättre.

Maskinen kostar pengar som småbrukaren måste tjäna in. Bara där ser jag en stor nackdel kontra yxan. Detta skulle öka min ekonomiska belastning om att dra in pengar som skall skattas som skall gå till konsumtion.

Maskinen skulle definitivt hjälpa mig att kapa ved snabbare, men eftersom det ekonomiska trycket ökar måste jag producera mer och sälja mer. Så den effektiviteten maskinen leder till gör att tiden jag sparar in på att hugga ved i lugn takt när jag själv vill det förändras till ett måste. Måstet är då att producera för att tjäna in det som maskinen kostaroch då måste jag jobba på den tiden som maskinen frigör.

Men jag går inte i polemik om detta eftersom det inte kommer leda någonstans. Den som är van att arbeta för lön för att tjäna pengar för att konsumera för att lösa problem och effektivisera ser inte det sköna i att stå en timme här och där med yxa. Det ger fysisk styrka och värme. Perfekt för mig.

Småbrukaren och korna

En dag kom en affärskonsult till gården. Affärskonsulten var energisk och klädd i nya  märkeskläder lämpade för lantbruk.

Affärskonsulten skakade hand med bonden och frågade om korna som han hade sett i ladugården.

– Hur kommer det sig att du bara har tre kor?

Mina tre kor lever bra här och jag trivs med tre kor – svarade bonden.

Affärskonsulten klev direkt in i corporate-management-tillväxt-maximerings-affärsutvecklings-mindsettet som i vanliga fall är så framgångsrikt.

– Men du, om du hade fler kor så skulle du ju kunna sälja mjölken?

Det stämmer sa bonden

– Och om du säljer mjölken skulle du ju kunna vinstmaximera produkten som hållbar, närmjölkad och ekologisk

Det stämmer sa bonden

– Och med mera mjölk skulle du ju kunna göra mer mejeriprodukter med, som du också skulle kunna sälja, sade affärskonsulten med nu glittrande ögon och med fokus på ett affärsutvecklingsavtal.

Det stämmer sa bonden lite avmätt.

– Men du, det vore väl bra att tjäna mer pengar nästan flåsade affärskonsulten av exaltation.

Nja, sa bonden. Kor i mjölkproduktion blir sällan mer än 6 år gamla. Mina kossor här är nästan trippelt så gamla.

Mina kossor går fritt utomhus året om och kalvar en gång per år.

Förra året (läs 2018) var den värsta torkan på länge. Hade jag haft fler kor hade jag fått välja på att slakta hälften eller köpa foder för hundratuseltals kronor.

Våra tre kossor ger 60 liter mjölk per dygn när de mjölkar. Det ger så mycket mjölk att det ibland är svårt att ta tillvara på – men överskott kan grisarna dricka.

Skulle vi sälja mjölk och mejeriprodukter så får vi ett ansvar till kunderna att alltid leverera på rätt tid och att det alltid skall smaka likadant vilket är svårt för ett småbruk. 

Det vi producerar går till gården och vi lever gott på det. Vi behöver inte sälja för vi behöver inte de pengarna. Eller de kundkraven.

Affärskonsulten skakade hand med bonden igen och sa med ett leende ”Snälla, lär mig allt du kan”

Det var ett av mina första samtal med Bengt på Tolarp. Ja, det är jag som är affärskonsulten.
Han är nöjd med det han har för det ger inga krav och inga måsten. Inget krav på att producera, investera, effektivisera eller sälja.

Min berättelse är inte lika vass som Bölls, men min är verklig. Ser du hur lika Småbrukarens attityd är jämfört med fiskarens?

Småbrukaren letar inte tillväxt eller effektivisering. Småbrukaren arbetar hårt och mycket, tro inget annat.

Småbrukaren gör det som hanns med under dagen istället för att fylla dagen med arbetsuppgifter som inte hinns med

Men småbrukaren är händelsestyrd och väderstyrd. Det som behöver göras det görs men det finns inte leveranskrav där din dag fylls med saker du inte hinner med.

Just därför är en effektivisering inte nödvändigtvis en vinst, utan troligare en börda som skapar ett måste.

Detta är oerhört svårt att greppa för de som inte är insatta i småbrukets essens. Vilket är mycket mycket svårt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *