Etisk djurhållning – vad är det i livets slutskede

För mig är det naturligt att hålla djur. Detta för att vi, gården, myllan, djuren, gödslet och grödorna ingår i ett hållbart ekosystem. Grisarna och hönsen äter matrester. Vi äter dem. Vårt bajs blir jord och vårt kiss blir näring på åkrarna. Grödorna som växer där blir näring till jorden, till djuren och människorna.
Allt hänger ihop och allt är beroende av varandra.

I detta så är det viktigt att förstå djurhållning och hur vi hanterar djuren i livet och efter döden. Vissa saker är naturliga, men ter sig kanske för en utomstående som respektlöst eller oförståerligt.

Det finns de terrorister (djurrättsaktivister) som är längst ut på skalan åt ena hållet. Inte ens deras föräldrar har kunnat prata vett med dem så detta rör inte dem. De har bara snöat in på djur. De hade likaväl kunna råna jämnåriga eller elda bilar. Samma samma liksom.

Däremot tar jag ofta en faktabaserad och saklig diskussion med företrädare för både jakthatare och bondesabotörer.

För mig är hållbar djurhållning att vi respekterar djuren i alla steg. Däremot finns det en stor svårighet här. Den som lever med djur i alla dess stadier får en förståelse och ett djup som är svårt att vidarebefordra till en som aldrig träffar djur och som lever i en djurfri miljö.

Att hantera djuren etiskt och respektfullt i livet är en sak, men i dödsögonblicket, under slakten och i efterprocesserna är det lätt för utomstående att läsa in annat än vad som pågår, och det är viktigt att vi som är vana vid döden tänker på hur vårt agerande tolkas av andra.

Tyvärr är det alldeles för lätt att förmänskliga djuren* och detta ställer till det i många steg.

Nej, vi kommer inte ge en nödslaktad gris en kista, ett tänt ljus och en stillsam begravning. Till att börja med så är det förbjudet att gräva ner döda djur i marken. För det andra skall djuret hämtas och skickas på destruktion (dvs kremeras). För det tredje så skall alltid ett självdött djur dokumenteras och i vissa fall skall prover skickas till SVA för analys.

Just döden är oerhört laddad i västvärlden och speciellt i Sverige. Ytterst få människor konfronteras med döden i städerna, möjligen genom att ett husdjur dör. Här kommer en intressant del för de flesta ser sitt husdjur som en familjemedlem, och då blir det viktigt med stillsam bön, tänt djus och en förmänskligad begravning. De som sett en död människa kan räknas på ena handens fingrar (bortsett från bortgången familjemedlem eller personal inom räddningstjänsten)

Medans vi väntar på ”kadaverbilen” (den bil som hämtar självdöda/nödslaktade djur) så kan inte kadavret ligga framme. Det drar skadedjur i form av råttor och svartfågel. Det drar rovdjur och asätare som räv och grävling . Dessutom tycker jag att det är oetiskt att låta ett kadaver ligga framme – det skall inte exponeras för väder och vind. En ”kista” (träbehållare) räcker inte för skadedjuren och predatorerna och asätarna tuggar sig snabbt igenom en träbehållare. Kylrummet är otänkbart för jag vet inte vad djuret dött av. Kylrummet är platsen där vi förvarar livsmedel och att släpa in ett kadaver där som är både smutsigt och eventuellt smittspridande bryter mot livsmedelslagen på många sätt.

Det enda vettiga är att lägga kadavret i en metallbehållare. En metallbehållare har också fördelen att vi lätt kan tvätta ur den med högtryck- och ångtvätt om det skulle behövas för att undvika smittspridning och kontaminering. 


Att döden är så svår för många ställer till det. Här förmänskligar vi djuren rent generellt. Jag har inget emot att bedöva, avbloda, slakta och stycka ett djur. Jag gör det med största respekt och ser till att djuret absolut inte lider. Men när djuret är dött så är det en slaktkropp som kommer bli livsmedel. Jag använder inte ordet lik när jag pratar om djur. En död människa kan vara ett lik. Den som tar livet av en annan människa är mördare (i de flesta fall). Jag avlivar ett djur och när djuret är urtaget är det en slaktkropp. Detta är inte oetiskt eller brist på respekt eller något annat. Detta är att inte förmänskliga djuren och djurens beteende.

Den behållare de flesta har tillgång till som skyddar kadavret mot asätare och är lätt att tvätta ur är just av metall och det de flesta skulle kalla en container. Nu blir det besvärligt igen. Vad används en container till för de flesta människor. Sopor! För min del behöver jag en lättstädad och säkrad behållare. En container uppfyller detta alldeles utmärkt. För den som slänger sopor i en container och ser containern som en del i avfallshanteringen så blir det en svår tanke som inte är vare sig respektfull eller etisk. Döda djur är ju inte sopor. Där har vi samma åsikt, döda djur är inte sopor.

När kadaverbilen kommer så skall det döda djuret lastas över till bilen. Ett självdött/nödslaktat djur kan vara ganska slabbigt. Det kommer från att kroppsvätskor tenderar att läcka ut från en död kropp. Det kan också vara smittsamma sjukdomar (eller bara okänd dödsorsak) som gör att vi inte kliver in och lyfter djuret för hand. Det är dessutom otänkbart i de flesta fall då lantdjur är stora. Det finns getraser som väger 100 kilo. Kor väger lätt över 500 kilo. En oxe kan väga ett ton och hästar kanske 700 kilo. Då behövs det starka krafter som lätt kan tvättas och steriliseras efter hantering. Därför används en hydralkran med kapacitet och styrka att lyfta flera ton. Gripklon som används är av samma sort. Det är stora och starka saker för att kadavren som hanteras är otympliga och tunga.

Döda djur är inte sopor, men i många fall så är processerna kring döda djur okända för de flesta. Nu menar jag ju då de styckdelar som du inte hittar i kyldisken i affären. Slaktkroppar, döda djur och slaktrester måste hanteras inom lagens krav. Vad som händer med dem kan vara mycket, men de begravs inte det är då säkert. De kan bli till hund/kattmat. Biogas. Energi. Det här är nästa svåra sak för de flesta. Vi använder kadaver och slaktrester till annat. Sitter du på en biogasbuss så är chansen stor att den drivs av gas som kommer från kadaver. Värmer du din bostad med fjärrvärme så är några grader av den värmen baserad på energiåtervunna kadaver.

För att kadaverbilen inte skall sprida smitta och klägga igen av ruttnande kadavervätskor och annat så måste den också vara lätt-tvättad. Omlastningar behöver gå snabbt för när kadavren väl är framme vid anläggningen så måste omlastning ske snabbt (dvs att behållaren djuren ligger i lastas av och en ny, tom och ren behållare lastas på bilen. Det innebär att den lämpliga lösningen är en container även här. Nej, djur är inte sopor och vi slänger inte kadaver i soporna. Det är heller inte en sopcontainer som används här. Det finns oändligt många typer av containrar!

När ett djurkadaver hämtas för destruktion så medför detta en del kostnader. Hämtningsavgift. Inspektionsavgift. Analys av prover. Dokumentation. Destruktion. Det är bonden som tar dessa kostnader. Företagsekonomiskt så innebär ett dött djur förlorade intäkter. Det minskar mängden gödsel som skall användas på åkrarna. Det kan vara inkomster från betäckning. Från skinn. Från kött. Från mjölk. Från massa annat. Så det är först en redig utgift och sedan uteblivna intäkter och till sist en nyanskaffningskostnad då vi troligen behöver en ersättare till det döda djuret.

Steget när ett kadaver skall lastas från gårdens container till bilen är svårt för de flesta med. En stor mekanisk gripklo på en stark hydralkran greppar kadavret och lyfter upp det i kadaverbilens behållare. Nej, det kanske inte är vackert eller stillsamt – men det måste göras. Fundera på vad alternativen skulle kunna vara? Skall 1000 kilo kadaver hällas ut från en container ner i en annan? Skall kadavret läggas på bår och rullas upp på bilen? Kadaverbilen stannar på många gårdar på sin runda innan den återvänder till anläggningen vilket gör att den måste kunna lasta alla typer av kadaver utan kontaminationsrisk. En hydralkran kanske verkar barbariskt men du får gärna komma med förslag på annat istället för att bara kritisera eller uppröras.

Nu står jag där med ett dött djur i min container och kadaverbilen är på plats. Detta är en hantering som de flesta aldrig sett.  Här kan du läsa hur verkligheten ser ut för de som arbetar med det.

Bara för att du inte känner till hanteringen så betyder inte det att det är dåligt, oetiskt eller respektlöst. Det är ett (om än obehagligt för många) av många steg  i den etiska och hållbara djurhanteringen.

* = Antropoformism är ett stort problem där vi förnekar djuren deras riktiga beteende och reaktioner och smetar över dessa med mänskliga tankar, värderingar och känslor.

Mattias
Mitt i omställningen från löneslav till självförsörjande småbrukare med fokus på hantverksmässiga metoder Redigerar podden. skriver på http://madprepper.nu (prepping/förberedelse) http://skitjakt.nu (jakt och vapenlagstiftning) http://mattiashandley.se (mina tankar. Här kommer jag skriva om mina tankar och ideer vad gäller småbruk, lantbruk, skogsbruk och jordbruk. Drömmer om: att köra med oxar på gården