Hoppa till innehåll
Hem » Bloggen » Registrerade höns och metall i honung

Registrerade höns och metall i honung

Rulla tummarna, Registrerade höns, Blåsippor och Honung.

Rulla tummar:Att rulla tummarna hade förr olika betydelser: lathet, nervositet eller önskan om mer kaffe. Idag ser man det mer sällan.

Varför har jordbruksverket bestämt att höns skall registreras?
Smittbekämpning:

  • Att kunna spåra smitta, vifta åtgärder och rikta information vid ett eventuellt utbrott av en djursjukdom.

Djurskydd:

  • Att kunna kontrollera att höns hålls under goda förhållanden och ge stöd och rådgivning till hönsägare om djurskydd.

Statistik:

  • Att få bättre statistik om hur många höns som finns i Sverige och använda denna för att planera och utforma politik för hönshållning.

EU-lagstiftning:

  • Att följa EU:s lagstiftning om djursjukdomar och djurskydd.

Höns är inte de enda djuren som ska registreras på en Produktionsplats. Följande djur ska registreras:

  • Nötkreatur
  • Svin
  • Får
  • Getter
  • Värphöns och fjäderfä

Blåsippan:

Ett tidigt vårtecken i Sverige, oftast klarblå men kan ha olika färger. Namnet kommer från grekiskans ”hepar” (lever) och bladen liknar en lever. Blåsippan användes förr i folkmedicin och är giftig vid invärtes bruk. Den är fridlyst i vissa delar av Sverige.

Honung:

Myten säger att man inte får använda metallsked till honungen, men det är felaktigt. På flera sätt. Metall finns överallt i produktionsprocessen för honung.

Forskning kring metallskedar och honung
Påståendet att man inte får använda metallsked till honung på grund av enzymer är en myt. Forskning visar att enzymer i honung inte påverkas av kontakt med metaller.

Här är några studier som belyser detta:

  • ”The effect of metal ions on the activity of honey enzymes” (2010): Studien undersökte effekten av olika metalljoner på aktiviteten av tre enzymer i honung (glukosoxidas, invertase och amylas). Resultaten visade att inga av metalljonerna hade en signifikant effekt på enzymaktiviteten.
  • ”The stability of honey enzymes in the presence of metal ions” (2014): Denna studie bekräftade att enzymer i honung är stabila i närvaro av metalljoner. Forskarna testade effekten av koppar, järn och zinkjoner på glukosoxidas och invertase och fann ingen signifikant effekt på enzymaktiviteten.
  • ”Honey: A sweet food with a bitter past” (2017): Denna artikel i tidskriften ”Nature” sammanfattar forskningen om honungens egenskaper, inklusive effekten av metaller på enzymer. Artikeln konstaterar att det inte finns några bevis för att metallskedar påverkar honungens enzymer.

Hur många enzymer finns i honung?

Honung innehåller över 20 olika enzymer. De vanligaste enzymerna inkluderar:

  • Glukosoxidas: Bryter ner glukos (socker) till glukonsyra och väteperoxid. Detta ger honungen dess sura pH-värde och ökar dess hållbarhet.
  • Invertas: Omvandlar sackaros (vanligt socker) till glukos och fruktos. Detta gör honungen lättare smältbar.
  • Diastas: Ett komplex av enzymer, inklusive amylas, som bryter ner stärkelse till enklare sockerarter. Bin samlar nektar från blommor som innehåller stärkelse.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion.

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna.
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *